EVSILFVER

vännen


du gråter över att värmen tas ifrån dig och att ljuset sakta försvinner

du gråter över att blå himmel blir grått molnvimmel
och du gråter över regn och vind

men älskade vän
inte är du väl blind?

sluta gråt och se dig på riktigt omkring

hur kan du kalla det ensamt och kallt
grått och fult
hela hösten brinner ju för dig
i rött och gult


så kom och värm dig i lågan med mig
så låter vi mörkret falla på
sedan sätter vi eld på det
tillsammans
vi två