EVSILFVER

Jag får panik på den här staden. Panik på att vandra samma gamla gator, se samma gamla utsikt från mitt fönster och följa samma gamla rutiner. Jönköping är en vacker stad men jag har andats denna luft sedan jag föddes och det finns inte längre kvar något syre Inget att överleva en längre period på i vilket fall.
Piskar Moa så ofta jag kan till att börja spara pengar så att vi kan dra iväg på en långresa i år. Tre månader minst. Endast dra med mig kameran, pengar och ett sällskap som hungrar efter världen lika mycket som jag.

 

Jag vill vakna upp och inte ha en aning om vad dagen kommer att bjuda på. Jag vill vara ute långa nätter och göra dåliga beslut som man skrattar åt livet ut. Jag vill träffa människor som jag inspireras utav. Jag vill få ett annat perspektiv på saker, höra andras tankar, fylla på huvudet med historier och berättelser, hitta kryphål till lugnet mitt i stressen. Jag vill längta hem. Kanske till och med hitta hem. Jag vill bli fascinerad, så pass att jag aldrig tappar ork till att berätta det jag har varit med om. Jag vill leva. Jag vill leva på riktigt.

 

Jag vill iväg.