EVSILFVER

2012-05-30
14:01:34

Svenskt och bra som spelas just nu.
Linnea Henriksson – Lyckligare nu
Linnea Henriksson – Jag vet nåt som inte du vet
Linnea Henriksson – Dansa med mig
Panda Da Panda – Taggatråd <- !
Lånad Tid – Girighet <- !
Lilla Sällskapet – Din gård <- !
Lilla Sällskapet – Jag vill ut
Lilla Sällskapet – 120 nätter i Berlin
Lilla Sällskapet – Morgonen efter
Maskinen – Du suger
Maskinen – Stora trygga vargen
Musikkollektivet – Låt Oss Glöda, Låt Oss Brinna
Musikkollektivet – Rosentaggen
Joel Alme – Snart Skiner Poseidon

2012-05-30
13:47:29

TAGGA SIESTA!

Camp Unicorn, fuck yeah.
Vilka träffar man på Siesta?



2012-05-29
11:26:03

Jag var sex år när jag för första gången förstod att världen inte är vit




Mamma låg hopkrupen i en fåtölj, jag i en annan mitt emot och Jakob, som var minst av oss alla, låg ensam i den stora soffan iklädd sin blåvita hundpyjamas, med en filt över sig och en mugg med popcorn som aldrig verkade ta slut då han var lite för inne i TV:n för att kunna koncentrera sig på att tugga. Själv hade jag på mig ett rosa barbienattlinne som jag fått av mormor i julklapp, och mina popcorn var på väg att ta slut så jag försökte äta dem extra långsamt för att inte få slut före min bror.
Allting var och är en tävling.

Jag var sex då. Min bror var fyra.



Bolibompa var slut för längesen och jag vet inte hur det kom sig men vi hade i alla fall fått stanna uppe lite längre just den här kvällen. Antagligen var det för att mamma var ledig dagen därpå och Jakob därför inte behövde gå på dagis. Vi njöt av varje sekund, ögonlocken kändes inte ett dugg tunga och det faktum att programmen var på engelska gjorde oss ingenting. Det var mysigt och samtidigt nästan lite spännande att vara uppe så sent och se på TV med mamma. Pappa stod i köket och diskade men ställde sig då och då i dörröppningen för att se vad vi tittade på, drog något dåligt pappaskämt och skrattade åt sig själv medan mamma bara suckade, och jag men ååh:ade fast log i smyg.


Jag hade då ingen aning om vad det var vi tittade på, men nu i efterhand skulle jag gissa att det var Brottskod: Försvunnen eller någon annan liknande TV-serie. Jag minns i alla fall att det var spännande trots att jag inte förstod vad de sa, även om mamma läste högt lite då och då. Mamma ville egentligen inte att vi skulle se det då det var ett "program för vuxna", men jag och min bror lyckades tjata oss till att i alla fall få se början och satt sedan fängslade med blickarna på skärmen.
En liten pojke, runt sex år, är på väg hem från skolan när en vit skåpbil stannar bredvid honom. En man kliver ut och inom någon minut är pojken inne i skåpbilen, som han frivilligt kliver in i. Vad som sagts har min bror och jag ingen koll på.
Min bror håller andan en liten stund och hans oskyldiga dagisbarnspanna fick några små bekymrade veck, innan han tar sig mod till och säger "mamma, skulle den där mannen göra något fult med pojken?". Jag, som fortfarande kämpade med att vinna den tysta popcornkampen, blir plötsligt rasande arg och fräser "men herregud Jakob, han är ju vuxen! Vuxna gör inte sånt!".
Eller hur? tillade jag sedan och min bror och jag vänder blickarna mot vår mor, båda i hopp om att få höra att den andre har fel. Hon tittar bedrövat på oss båda. Hennes panna har till skillnad från min brors stora veck och jag kan än idag se framför mig hur det sved i hennes blick, som hon sedan vänder mot mig. Hur förklarar man för ett barn att deras största trygghet i livet också är deras största fiende, och att man aldrig riktigt vet vem som är vad innan det är försent?
Nej, älskade Emma, Jakob har faktiskt rätt....
Jag kom ihåg att jag hela jag satt som ett enda stort frågetecken.



Den kvällen fick jag på riktigt lära mig att man inte kunde lita på någon.
Världen är inte vit, och den svarta verkligheten satte ett djupt spår i min då så oskyldiga själ. Det tog många, många nätter innan pojken i den vita skåpbilen och vad som kunde ha hänt honom - även om mina då hemskaste tankar inte ens var i närheten av den svarta verkligheten - byttes ut mot något annat.


Minns att det värsta som kunde hända i min värld just då var att den lilla pojken aldrig mer fick träffa sin familj, och jag grät mig tyst till sömns av medlidande.

2012-05-13
20:02:39

Dexter berättar en saga.

2012-05-13
19:55:12

Tjejkväll!


Hade en tjejdag med Filippa igår. Vi var på A6 och köpte nya örhängen, läppglans, nagellack och hårspännen. På kvällen lagade vi Pizza, sjöng ikapp till Kapten Röd och tittade på Anastiasia. Mysmysmys! Blev också bjuden på denna lilla show. Man kan nästan höra mtit leende filmen igenom, haha.
Låter för övrigt som en man. Söt.

2012-05-09
16:31:00

Mot hufvudstaden!

Såhär söt är jag när jag sitter på en buss på väg till Stockholm! Lagom fräsch, men det orkar jag inte bry mig så mycket om. Precis innan jag sprang till stationen var jag med i grenen McGyver på teatersporten mellan ettor, tvåor och treor med teaterinrikting. Herregud vad svettigt det var! Flängde runt som en tappad vante i vinden. Jaja, kul var det och det gick rätt bra - om inte publiken skrattade ÅT mig och inte med mig...

Anyhow. Imorgon blir det ännu en anställningsintervju. Spännande!

2012-05-07
12:06:39

Snabbspolat
Jäklar, det var ett tag sedan jag skrev någonting här alltså. Skräpning, Emma.
Det har hänt mycket det senaste! Min älskade, älskade, älskade Moa har kommit hem efter ett halvår i Thailand, och jag är sååå glad! Har saknat henne skitmycket och det känns så fint att ha henne hemma igen.
Jobbintervjuer väller in och jag har på två veckor varit på fem olika jobbintervjuer. De som är mest intressanta just nu är som fotograf för företaget Model Lab, eller som festivalfotograf för Nyheter24. Har redan varit på introduktion hos Model Lab och ska dit imorgon (i Götet) för ett fotoprov + intervju, och på torsdag ska jag på intervju i huvudstaden hos Nyheteter24. Så himla spännande! 
Dessutom har jag ju fotat en hel del för pjäsen Fröken Julie som hade premiär igår och fick helt underbar kritik. Bor ni i eller nära Jönköping - tveka inte att se den.

Då får ni bl a se denna primadonna som kokerskan Kristin: