EVSILFVER

 

Skämt åsido, det har varit en fin dag och jag har fått mycket fina saker! Tänkte lägga upp en bild på det imorgon för er som är intresserade. Hoppar er dag har varit minst lika bra, puss!

Det blir en lite annorlunda julafton i år. För det första firar vi inte hemma som vi har gjort i hela mitt liv, för det andra så vet jag i princip exakt vad jag ska få i julklapp (har varit med och handlat) och för det tredje så bestämde mamma, pappa och Jakob att "vi" inte orkade ta fram granen i år. Först protesterade jag, speciellt när mamma sa att vi skulle fira jul hos Alva och Alicia i år. Men jag fick ge med mig och nu känns det rätt najs att slippa ha julfirandet här hemma. Det är ett jäkla jobb må ni tro, även om jag inte ens gör hälften av det mamma och pappa gör.
Jag tror i alla fall att även om julen blir en hel del annorlunda denna gång så blir det super ändå. Ska bli väldigt mysigt imorgon och jag ser verkligen fram emot det!

I köket sitter mamma och slår in paket och lyssnar på julmusik, så lite juligt är det ändå här hemma, trots att vi inte har någon gran att lägga paket under.

Och så äntligen är det jullov. Jag kan inte beskriva lättnaden över detta, det ska bli så fruktansvärt skönt att slippa stressa över denna jävla skola i några veckor nu. Jag har faktiskt inte planerat så mycket alls förutom på nyår då jag ska på fest hos Amanda. Det blir asnajs, jag peppar järnet!
Bussen var 15 minuter försenad i morse. Jag var arg som ett bi och frös som en jävla jude. Ringde pappa och avreagerade mig. Det lät ungefär såhär:

"NU ÄR DEN HELVETES JÄVLA KUKFITTBUSSEN FÖRSENAD IGEN, 15 JÄVLA KUKMINUTER DENNA GÅNGEN! JAG KOMMER FAN KOMMA FÖRSENT, KOMMER SÄKERT INTE ENS FÅ KOMMA IN OCH SÅ KOMMER JAG MISSA KUKAVSLUTNINGEN SOM JAG INTE ENS VILL GÅ PÅ MEN HELLRE SITTER JAG DÄR I SALEN ÄN UTANFÖR OCH DÖR, FAN HELVETES JÄVLA KUK.."

Jag vaknade på helt fel sida idag.

Det här med julavslutningar är något jag egentligen aldrig riktigt har förstått mig på. Varför tvinga upp ungdomarna tidigt på morgonen för att lyssna på sånger och dikter (som man för övrigt har hört tiotusen gånger tidigare) när man egentligen kunde varit helt ledig den extra dagen? Sedan tycker jag klassens egen avslutning också är väldigt lame. Nu kommer jag få höra att jag är tråkig osv, men då får det väl vara så. Jag skulle klara mig fint utan den sista timmen med klassen, herregud, jag träffar dem varje dag större delen av året. Jag klarar mig utan att säga hejdå, för de jag känner att jag kommer sakna, de kommer jag se till att träffa på lovet.
Förlåt, jag är verkligen ingen bitterfitta och det är inte det att jag inte tycker det är trevligt, men jag klarar mig som sagt lika bra utan det och har bara lite svårt att förstå grejen med det.
Den gemensamma jullavslutningen däremot är något jag inte ens tycker är lite roligt. Allting är så jävla uttjatat och är man inte trött när man kommer dit så blir man det av att sitta och lyssna på julsånger. Ni sjönt jättefint, men herregud vad uttjatat det är.
Tur att jag hade Jesper att skratta åt, annars hade jag nog sprängts lite.

OKEJ, nu är jag färdig! Hoppas jag inte dragit ned ert humör eller något, hehe. Får gottgöra er med lite najs musik sen.

 

Var barnvakt med Hanna igår, det var väldigt trevligt! Alva fäster sig alltid extra mycket vid mina kompisar som är barnvakt med mig, och Hanna var inget undantag. Det var Hanna som skulle lägga henne, inte jag. Däremot fick jag en lång puss mitt på munnen innan hon sprang in till sitt rum och valde bok. 
Alicia är lite mer blyg och håller sig gärna till mig, vilket är rätt smidigt för då kan min barnvaktskompis i fråga lägga Alva medan jag lägger Alicia, så slipper vi ta striden om vem av dem som ska lägga sig först. Dessutom blir det lite roligare för de som sitter barnvakt med mig. Citerar Hanna: Win win situation.

Ja hörrni, dagen har väl varit... sådär. Den började väl i och för sig bra, engelsklektionen var riktigt trevlig faktiskt! Jag och Jesper satt och tittade på Kjell i Jespers iPhone och garvade som fan (Kjell, som jag nämnt så många gånger redan, men åh vad det programmet är bäst.), medan Alice och Matilda slet med en redovisning som ska vara klar imorgon. Lovisa och jag var liiite duktiga och hjälpte till lite grand vi också. Fast det var nog mest Lovisa ändå, jag kunde inte riktigt hålla mig från att visa Jesper roliga Kjell-klipp.

På svensklektionen pratade vi lite om Da Vinci, och det var faktiskt väldigt intressant så för en gångs skull kunde jag faktiskt hålla mig vaken. Facepalmade lite åt en klasskompis som räckte upp handen och frågade "men Da Vinci levde väl inte när Jesus levde?". Då dog vi lite, jag, Matilda, Alice och Lovisa. Jag idiotförklarar ingen, men det var lite roligt ändå.

Dagen slutade med ett prov som gick åt helvete och jag vet varför, samtidigt som jag inte fattar alls. Orkar inte ta det på bloggen - på måndag kanske ni får reda på lite mer.

Avslutningsvis vill jag bara säga att det ibland kan vara värt att lyssna på sin gamle far, även om mycket av det han säger snabbt kan avfärdas i tron om att du vet bättre. Jag och pappa skulle gymmat idag men när han sa att han inte hade ork (vi gymmade både måndag och tisdag) så bestämde jag mig att ge mig ut och springa. Pappa försökte hindra mig eftersom det är -13 ute, men jag lät mig inte övertygas utan gav mig ut i vinterlandet.
Fy jävla fan.
Min hals brann av kylan, jag kunde inte röra min käke på hela rundan och jag kände varken mina ben eller min mage.
Nu ligger jag nedbäddad i sängen och känner hur min kropp sakta börjar återfå känseln. Det kan dock inte vara ett särskilt bra tecken när kroppen blir varm och kall var femte sekund...?
Blir jag sjuk så dödar jag någon.
Mig själv, kan hända.

Jävla konstig dröm inatt igen, och jag har svårt att förklara den i detalj för det hände så himla mycket.
Började i alla fall med att jag var hos Frida Elmeke som tillsammans med sin kompis Elin (som jag aldrig pratat med) bodde i en stor bungalow i skogen/djungeln. Jag och Frida pratade om matteprovet och helt plötsligt satte sig Frida på en moppe och körde iväg till skolan. Jag däremot hade ingen moppe så jag missade provet. Plötsligt ringde Elins mobil och hon presenterade sig så fint som "E", sedan gav hon mig telefonen. Det var mamma som ringde och tjatade om matteprovet. Mer ifrån den biten kommer jag inte ihåg.

Vi befann oss nu vid vad som kunde vara en hamn i Thailand, och där var också morfar, morbror, mamma, Alicia, Alva och Lovisa. Jag TROR att Frida var där också, men jag är inte säker. Jag, Lovisa och Frida (?) hoppade runt på de olika båtarna och.. lekte, eller vad vi nu gjorde. Plötsligt kom en lång kille fram (haha, jag tror det kan ha varit Adam från min teater) och sa till Lovisa att han tyckte om henne. Lovisa fick panik och sprang och gömde sig på en toalett. Jag blev sur och tyckte synd om killen, och ropade att nu fick Lovisa banne mig lära sig att prata med folk! Lovisa vägrade att komma ut förrän killen gav upp och sorgset lunkade därifrån.

Nu stod vi (killen, Lovisa, frida och jag) på en av båtarna som vår lärare (som jag egentligen inte har en aning om vem det är, men i drömmen var hon det) stolt visade upp för oss. "Detta är min lilla pärla!" sa hon stolt och vi applåderade imponerat. Nu såg jag att läraren höll Alva i famnen och jag frågade Alva om hon ville komma till mig. Det ville hon, och vi kramades lite.
Läraren berättade att det var väldigt spännande att åka ut med båten (som var jätteliten) mitt på havet och titta på hajar. Man kunde känna hur hajarna snuddade vid båten, sa hon. Jag blev skiträdd.
När vi skulle av båten blev allt plötsligt extremt komplicerat och jag (bara jag) var tvungen att simma under vattnet för att nå land, medan alla andra enkelt gick i land direkt från båten. Eftersom jag höll Alva i famnen blev allt svårare och jag var tvungen att be henne hålla andan korta sekunder så vi kunde dyka ned.
Nu satt vi vid ett stort bord, och det enda jag kommer ihåg därifrån var att mamma tyckte att morfar skulle färga sitt hår blont och att Lovisa och killen stod på en karusell och pratade. Lovisa rodnade som en liten flicka.

Drömmen fortsätter..
Jag och Lovisa var ute med Algot på en promenad i ett gigantiskt träd. Vi balanserade på grenar och jag höll på att ramla flera gånger medan Algot tog sig överallt utan den minsta ansträngning. Hela tiden sprang en väldigt söt liten kille runt och frågade jobbiga saker. Jag var väldigt otrevlig mot honom och ville mest att han skulle ramla ned från trädet eller något. Plötsligt hamnade jag väldigt högt upp på en gren (ca. 50 meter över marken), och jag kunde inte komma ned. Jag funderade på att hoppa, men i sista sekund dök den lilla söta killen upp på andra sidan trädet. Han slängde sig i en lian mot min sida och sa åt mig att greppa hans hand. "Men gud, det kan jag ju inte! Du är ju skitliten och orkar inte mig!?"
Han lyckades övertyga mig och jag slängde mig ut och greppade hans hand. Någon sekund senare stod vi oskadda på marken. Algot och Lovisa också.
Jag blev helt plötsligt mycket trevligare mot den lilla killen och tackade honom om och om igen innan jag och Lovisa fortsatte vår promenad.
Det hela slutade med att jag lyckades hitta min borttappade iPod, och jag blev skitglad...


...besvikelsen var stor när jag vaknade :(

Jag är så jäkla konstig. Ibland råkar jag bara säga saker rakt ut, som saknar både mening, tanke och betydelse. Nyss stod jag och tvättade av mig sminket, och när jag tog upp en handduk för att torka av ansiktet frågade jag bara helt plötsligt "vem är du?".

Herregud.

Har varit en väldigt mysig helg. Igår var jag som ni kanske redan vet med och ordnade med Lovisas lillasysters 9-årskalas (med Disneytema!). Barnen som kom var utklädda till allt från Björnbusar och prinsessor till Hannah Montana och riddare. Jag sprängdes lite i smyg när världens sötaste 6-åring kom utklädd till Tingeling.
Det var disneymotiv på alla tallrikar, servetter och ballonger och Lovisa hade brännt en skriva med över 30 disneylåtar på som vi spelade för fulla muggar. Dessutom hade Lovisa och hennes pappa fixat fram en Ariel-piñata som de fyllt med godis, tuggummin och klubbor.
Barnen delades in i två lag - Lag Timon och lag Pumbaa - och tävlade sedan med dessa lag i olika sortes tävlingar.
Piñatan var nog dock mest lyckad, alla barnen älskade det. Till och med jag och Lovisa, som bara var tvugna att testa en gång var. Jag sög på det, för övrigt. Träffade den inte ens lite medan Lovisa fick till flera mördarslag.

När kalaset var slut åkte jag och Lovisa in till Jönköping igen. Vi skulle träffa mormor, gammelmormor, Anders, Ulle, Alicia, Alva, mamma och pappa i Pingstkyrkan där vi lite senare skulle se en julkonsert som heter Klingande Julkort. Jag hade lovat allt följa med för barnens skull, det är inget som egentligen lockar mig. Precis innan vi kom dit hade Alva fått en sockerbit, och flög runt som ett pistolskott som inte visste vart det skulle. Väldigt underhållande att se må jag säga. Fick i alla fall en kram av henne medan Alicia vägrade att krama mig. Jag hotade med att äta upp allt hennes lördagsgodis om jag inte fick en kram, men när inte heller det funkade så drog jag henne intill mig och tvång-kramade henne. Hehehe.
Föreställningen var väl okej. Det var så himla mycket snack om Jesus hit och dit och det gjorde mig både uttråkad och obekväm. Till och med vissa kristna tycker att Pingstkyrkan är alldeles för extrema när det kommer till tro, och ni kan ju tänka er hur det var för mig som inte ens tror lite på Gud. Ni kanske tycker att jag är löjlig, men jag klarar inte av när det blir för mycket av det.

Alva och Alicia flög runt som osaliga andar och frågade tusen frågor om allt som hände på scenen. De pratade t ex en hel del om en flicka från Sudan som inte hade några föräldrar, och som inte hade tillgång till skola o s v. Detta tyckte Alicia var mycket hemsk med samtidigt spännande/intressant.

Alicia: När kommer flickan som inte har några föräldrar?
Jag: ...va? Jaha.. eh.. hon kommer nog inte, hon är hemma hos sig.
Lovisa: ...hon har ju ingen som kan skjutsa henne. :/

Jag dog lite.

En annan gång kom en dansande snögubbe ut på scenen, men Alva satt och tittade åt helt fel håll så jag blev tvungen att peta på henne och visa den dansande snögubben. Då sken hon upp och ropade "ANKA!!". Kunde inte låta bli att skratta. "Nämen, haha, det där är ju en snögubbe!".

När konserten var slut åkte vi hem och la oss ganska direkt i sängen för att titta på Kjell. Skrattade så vi dog lite, innan vi plötsligt kände att vi var dödströtta. Innan klockan var ett sov vi båda som stockar, och det är ovanligt tidigt för att vara oss.


Nattens dröm:
Jag fick HIV. Orsak: Joggat för mycket.

 

 

Helgen är fullbokad och det känns väldigt roligt! Imorgon ska jag först på stan med Lovisa och köpa saker till hennes lillasysters barnkalas som jag ska vara med och ordna med, samt ett par hörlurar till mig själv eftersom mina fick sönder idag när jag tränade (cutcutcut). Sedan ska jag och min familj fira lille-jul som vi kallar det, en slags mindre julafton tillsammans med mina kusiner och med morfar, som aldrig är med på själva julafton. Det blir mysigt! Jag lär dock få åka hem hyfsat tidigt eftersom jag måste gå upp vid nio dagen efter. Klockan kvart i elva ska jag med en buss till Gränna där jag blir hämtad av Lovisa och hennes käre far som kör oss till mumindalen, a.k.a Adelöv, där Lovisa bor. Då ska vi börja pynta och pyssla inför Ellinors barnkalas som börjar vid två-tiden och som jag som sagt ska vara med på.  Ska bli mycket roligt!
När kalaset är slut åker vi in till Jönköping igen och äter en bit på stan, innan det blir Klingande Julkort med småkusinerna. Efter det åker vi nog bara hem till mig och myser till en sorglig film eller något, väldigt mysigt det också.
På söndag har Lovisa saker att göra i stan och då kanske jag ska passa på att träffa min partypingla Anneli. Det var ett tag sedan jag träffade den bruden, men jag ska försöka få henne att byta gym till mitt gym (om jag inte helt enkelt gör så att jag går över till hennes) så att vi kan träna tillsammans några gånger i veckan!

http://www.youtube.com/watch?v=cM3scRpyycU&feature=related <- den också.

 

Blev (på tal om förra inlägget) väldigt sugen på att spela GTA.. Spelade det när jag var liten, fast då ville jag bara ha horor. Hade sex med dem (fattade nog dock inte att de hade sex), sedan dödade jag dem och tog deras pengar.

.... :D

Hemma efter en jobbig men väldigt rolig dag fylld med teater! Har haft fyra föreställningar idag och det tar rejält på krafterna kan jag säga. 100% fokus och energi måste visas hela tiden och det blir väldigt påfrestande för kroppen efter ett tag. Jag och Rebecca la oss och sov i ca. 40 minuter mellan föreställning två och tre, och jag kan nog säga att utan den lilla tuppluren hade det inte gått lika bra för mig.

Första föreställningen var för tredjeklassare, och jag fullkomligt dog precis i början. PG står och berättar lite för barnen om vad pjäsen handlar om, när en pojke räcker upp handen.
- Ja, du där?
- GTA är ett spel!
- Ja.. eh.. ja, det är det..

Jag höll på att sprängas av allt skratt som bubblade upp i mig, men jag skulle snart in och kunde inte springa iväg för att släppa på allt så jag var tvungen att pressa handen hårt för munnen och helt enkelt försöka lugna ned mig. Gick inte jättebra när Jesper också höll på att sprängas, och Frida stod bredvid mig och gjorde bara saken värre med att viska "det är rätt!" i mitt öra.

Alice, som var berättare, satt placerad mitt i publikhavet och både hörde och såg publikens alla reaktioner. Hon hade alltid något kul att berätta när föreställningen var slut!
När Alexandra och Jesper (pjäsens kärlekspar) för första gången träffades uppstod var de båda blyga och nervösa. Då var det en liten kille som lutade sig till sin kompis och viskade "jag vet hur det är, sånt är så himla jobbigt..". En annan gång hade en kille suttit och tittat på Alice (som för övrigt var sminkad och klädd som gothare) och när Alice gav honom sin gothar-blick vände han sig snabbt om till sin kompis och väste "bäst att titta på scenen, hon ser arg ut..". Väldigt gulligt!

Det var inte så mycket felsägningar även om det förekom, och inte heller så jättemycket missöden. En gång råkade bordet tappa ett ben precis när vi skulle bära in det på scen, det lät högt och vi fick smått panik hela bunten. Men vi fick på det igen och bordet kunde användas som det var tänkt.
En annan gång, på pemiären närmare bestämt, tappade Matilda bort sin spegel bara någon minut innan hon skulle in. Spegeln var väldigt viktig och Matilda sprang runt i ren panik och muttrade dumma saker om sig själv. I sista sekund lyckades jag hitta den och Matilda kunde andas ut. Fick en stor kram av en rabbit-hearted Matilda innan vi gick in på scen.

Mellan föreställningarna roade jag mig med att surfa på min kära iPhone, och blev väldigt överraskad när jag gick in på tjuvlyssnat.se och såg att jag var med där.

Jag måste dock försvara mig och min språk-heder genom att säga att jag faktiskt sa "begick självmord". Att tjuvlyssnaren skrev "tog självmord" skapade väldiga diskussioner och jag har fått en liten språkälskande hatgrupp riktad mot mig, ajaj! Vissa verkar verkligen ha för lite för sig som orkar sitta och skriva långa krönikor där de idiotförklarar folk som uttrycker sig språkligt fel. Jaja, mig rör det egentligen inte, fast när jag nu sa rätt så var det ju lite extra retligt.

En rätt kaotisk dag idag på teatern. Imorgon är det premiär och alla var stressade på genrepet. Blev en del skrikande och bråkande över lite onödiga saker men jag tror att det beror på att vi, som sagt var, var väldigt stressade allihop. Första repet glömde jag två utav mina repliker helt och sabbade hela början på en scen, kändes lite halvbra och jag väntade mig en utskällning av PG, men han kommenterade det inte ens. Direkt efter det första repet körde vi genrep, och det gick mycket bättre. Tyvärr hann vi inte färdigt genrepet innan vi var tvugna att lämna över salen till några andra så visst blev vi lite stressade av det också. Men det ska nog lösa sig, jag får bara se till att läsa på mina repliker lite extra ikväll och ta med mig manus imorgon för säkerhets skull. Idag var det nämligen ingen som hade manus, vilket ställde till det lite.

Nu är jag jättetrött och seg. Har egentligen teater igen vid sju, men jag vet verkligen inte om jag har ork till det idag.

Fast fan. Jag måste.
Suck.

Jag använder väldigt ofta antecknings-funktionen i min mobil. Där skriver jag allt från läxor och påminnelser till tankar eller händelser som jag vill minnas. Tittade igenom mina gamla anteckningar idag och min blick stannade till vid tre ord ganska långt bak i arkivet.

"smsa honom inte!"

Kunde inte låta bli att le.
Så kär jag var.


Så kär och så rädd för att han skulle tycka jag var jobbig om jag hela tiden fortsatte att påminna honom om det.


Så knasigt det blev när han började tänka precis samma sak.

Så rädd jag blev.
Så kär jag var.

Så skönt det var att skratta åt hur löjliga vi varit när vi rett ut orsaken till att båda slutat höra av sig till varandra.
Så härligt befriande det var sen att igen kunna bomba dig med små kärleksfulla tankar i textform, utan att vara rädd för att du skulle tycka det var jobbigt.


För så rädd jag blev.
Så kär jag var.

Torsdag, klockan är tjugo över fyra och Emma sitter på mattelektionen och gör allt annat än räknar matte. Vikarien, a.k.a Einsteins avlägsna afrikanska släkting, kommer fram och ber Emma på sin knaggliga svenska att sluta smsa. Emma är för trött för att bli tillsagd och dessutom har hon bara bestämt sig för att hon inte gillar vikarien, så hon säger bara kallt att hon inte smsar, och fortsätter (med att just smsa). Vikarien ber Emma sluta pilla med telefonen och Emma får hejda inpulsen att skrika åt honom att hans svenska är värdelös och att han är ful.
Resten av lektionen sitter Emma vänd mot Matilda och Lovisa, och alla tre sitter och ritar och flummar. Den afrikanska vikarien kommer smygandes upp bakom oss precis när Emma säger "lyckos barnen i afrika, de behöver aldrig fylla 18!" och skrattar elakt.
Han frågar vad Emma, Lovisa och Matilda gör. Ritar de eller räknar de matte? Emmas mun blir ett smalt sträck och utan att titta upp svarar hon kallt: "ritar", och börjar måla sig själv när hon kräks. Vikarien ber dem att sluta och säger åt Emma att vända sig om till sin plats. Emma får ännu en gång hejdå inpulsen att skrika elaka saker till vikarien, t ex. att han luktar illa.
Istället säger hon att hon faktiskt jobbar med Matilda.
Tyvärr råkar vikarien märka att ingen av de tre tjejerna har en mattebok, så han slänger bestämt en bok till Emma och säger att "den får ni dela på". Emma vill kasta boken i ansiktet på vikarien, men lägger den istället snällt framför sig och Matilda. Men räknar gör hon inte - hon fortsätter att rita och pilla på mobilen.

Emma är något trött.

Gick långt bak i mitt DeviantArt-arkiv och hittade massa mysiga foton som jag nästan glömt bort. Man kan tydligt se min utveckling inom fotandet..
Lägger upp några här! Kommentera gärna, ni vet att det uppskattas. Tycker ni detta var en rolig grej får ni gärna säga det, så kan jag säkert lägga upp fler gamla foton!

 

 

Kvalitén på ljudet sög på i princip alla videos med henne, men jag lägger in en ändå som ett litet smakprov. Gillar ni det har ni spotifylänken till henne här.