EVSILFVER

Torsdag, klockan är tjugo över fyra och Emma sitter på mattelektionen och gör allt annat än räknar matte. Vikarien, a.k.a Einsteins avlägsna afrikanska släkting, kommer fram och ber Emma på sin knaggliga svenska att sluta smsa. Emma är för trött för att bli tillsagd och dessutom har hon bara bestämt sig för att hon inte gillar vikarien, så hon säger bara kallt att hon inte smsar, och fortsätter (med att just smsa). Vikarien ber Emma sluta pilla med telefonen och Emma får hejda inpulsen att skrika åt honom att hans svenska är värdelös och att han är ful.
Resten av lektionen sitter Emma vänd mot Matilda och Lovisa, och alla tre sitter och ritar och flummar. Den afrikanska vikarien kommer smygandes upp bakom oss precis när Emma säger "lyckos barnen i afrika, de behöver aldrig fylla 18!" och skrattar elakt.
Han frågar vad Emma, Lovisa och Matilda gör. Ritar de eller räknar de matte? Emmas mun blir ett smalt sträck och utan att titta upp svarar hon kallt: "ritar", och börjar måla sig själv när hon kräks. Vikarien ber dem att sluta och säger åt Emma att vända sig om till sin plats. Emma får ännu en gång hejdå inpulsen att skrika elaka saker till vikarien, t ex. att han luktar illa.
Istället säger hon att hon faktiskt jobbar med Matilda.
Tyvärr råkar vikarien märka att ingen av de tre tjejerna har en mattebok, så han slänger bestämt en bok till Emma och säger att "den får ni dela på". Emma vill kasta boken i ansiktet på vikarien, men lägger den istället snällt framför sig och Matilda. Men räknar gör hon inte - hon fortsätter att rita och pilla på mobilen.

Emma är något trött.