EVSILFVER

Det här är Clara, 4 år. Clara bor i huset bredvid. Claras lillebror är liten och förstör så mycket saker att han kallas "Sabbarn" av hela familjen. Claras morföräldrar har en hund som heter Tyson, som de brukar ta hand om. Clara tycker om att se på film. Clara gillar inte glass som smakar Plopp. En gång träffade Clara en hund som hette Prinsen, det var en stor hund. Allt detta vet jag nu trots att jag, fram tills igår, aldrig hade träffat Clara.

 

 

 

Jag sitter i köket och sjunger lite när pappa knackar på altandörren. Bredvid honom står en söt liten filur som jag inte känner igen. "Det här är Clara, hon hörde dig sjunga innan och nu vill hon säga hej". Jag hejade på Clara som nu kände sig hemma och tog av sig skor och jacka innan hon spatserade rakt in i vårt kök. Jag blev först lite paff men tyckte hon verkade urgo, så jag sa inte så mycket utan kikade mest när hon gick runt i vårt kök och vardagsrum för att inspektera hur vi levde våra liv. Clara sa inte så mycket hon heller, hon hade fullt upp med att öppna varenda dörr hon såg. Badrummet, mamma och pappas sovrum, groventren, skafferiet och städskrubben. Jag följde nyfiket efter. Upp för trappan bar det och hon gjorde en noga inspektion av både mitt och min brors rum samtidigt som hon ställde frågor som "Har du inget täcke?" (jodå, det låg bara slängt i en hög så att det såg ut som en stor kudde) "Gillar du hjärtan?" (hade hjärtan på mitt örngott) "Vilka är det på kortet?" (ett vykort i Jakobs rum med två halvnakna, crazy, djungeltrummande personer) "Har ni ingen TV?" (hon stod bokstavligt talat en halvmeter ifrån den) och "Varför har ni egentligen ett badkar?" (...här kunde jag inte klämma fram annat än "tja... varför inte?". Hon nöjde sig med det svaret och gick vidare). 

 

När Clara var klar med rundturen frågade jag vad hon ville göra nu, och hon svarar enkelt att hon vill se på TV hos mig. Jamen klart ungen ska se på TV här! Jag drog fram min dator och tillsamman tittade vi på en urdålig version av Askungen, men Clara gillade den. Vi pratade om min födelsedag och hon sa att hon aldrig skulle kunna gissa hur gammal jag var, men att hon samtidigt ändå visste. Clara visste inte alls. Clara sa 34. 

 

Clara var sedan med i mitt födelsedagsfirande hela dagen. Släkten kom på besök och min kusin Alva fann snabbt en vän i denna blåögda och framåtgående going. De plockade vitsippor till mig och tillslut blev buketten så stor att vi fick säga åt dem att lämna kvar några i skogen också. När resten av släkten hade åkt hem sprang alla barn över till Clara och gungade, men efter en stund kom Clara tillbaka till mig och sa att hon ville se lite TV igen, så medan de andra lekte ute i solen satt hon nöjt och tittade på Bamse i vårt vardagsrum. 

Jag tycker om Clara.