EVSILFVER

Åkte till IKEA med mami idag för att titta på... tja, ingenting egentligen. Vi skulle träffa Ulle, Anders, Alicia, Alva och mormor där. Ulle och Anders skulle titta på soffbord och sedan tänkte vi äta något i resturangen. Jag tyckte det var lika tråkigt att gå runt där som Alva och Alicia, så istället för att stanna och titta på massa soffbord drog jag med mig småfisarna på upptäcksfärd. De sprang runt kors och tvärs som två små möss och skulle röra i princip alla möbler vi gick förbi - jag vet inte hur många som var nära på att snubbla på dem. Det var jäkligt varmt att springa efter dem hela tiden, så jag var tvungen att ta av mig både jackan och halsduken. Det blev plötsligt mycket att bära, och i ett försök att göra mig av med lite last så virade jag halsduken runt Alicias huvud och sa att den kunde hon gått bära åt mig. Hon tog det hela som en lek, slet snabbt av den och slängde den på golvet. Sedan sprang hon iväg och vrålade "DU KAN INTE SÄTTA PÅ MIG! FÖRSÖK SÄTTA PÅ MIG, EMMA! DU KAN INTE SÄTTA PÅ MIG!", och efter henne sprang en skitglad Alva (som egentligen inte fattade någonting) och skrek som en stucken gris. Folk tittade. Det blev plötsligt väldigt pinsamt.
Tillslut kom vi i alla fall fram till IKEAs lekhörna, och jag satte mig utmattad ned och tittade på när Alva och Alicia rev halva stället. Orkade knappt ingripa när Alicia drog en lektunnel över sig och sprang runt i den som en blind höna, men hade jag inte stoppat henne hade hon sprungit in i och landat på en liten oskyldig 1-åring som satt och gosade med en leksaksbjörn.

Efter ett tag kom resten av truppen och vi satte oss i IKEAs resturang för att äta mat. Det var helt sjukt lång kö, så medan mamma och Ulle hämtade mat så satt jag, Anders, mormor och småfisarna och höll platser. Satt och pratade lite med Anders om ett foto av mig som de vill förstora upp och sätta i deras vardagsrum, när jag plötsligt ser hur Alicia ger mig världens mördarblick. Munnen är ihopknipen och ögonbrynen pekar nedåt. Fattade ingenting.
"Men kom igen då Emma, var sur du med så ser vi vem som vinner!"
Ah, arga leken.
Så där satt vi och såg sura ut tills Alicia inte kunde hålla sig. Oh så söt hon är.
Vi lekte den ett par gånger innan smartfisen kom på att vi skulle köra med straff till den som förlorade. Jag, som inte fått en lugn stund sedan jag promenerat in på IKEA, såg min chans. "Okej, den som förlorar måste vara tyst i TVÅ hela minuter."
Alicia flinade och nickade sedan så hårt att jag trodde huvudet skulle falla av.
Jag tog till min fulaste min och det dröjde inte länge innan ungen började flina.
- HAH, DU FÖRLORADE! NU MÅSTE DU VARA TYST I TVÅ MINUTER! HA-HA!
(...)
Plockade fram min iPhone och startade tidtagaren. Förklarade hur det skulle se ut när tiden var slut, och Alicia satt böjd över min iPhone från början till slut. Väldigt effektivt! Jag fattade inte hur smart jag var förrän hon började tjata om att hon ville sitta tyst i två minuter till, och sedan ytterligare två minuter, bara för att det var så spännande att titta på när iPhonen räknade sekunder. Mina damer och herrar, jag är ett geni.

När vi ätit upp stack jag, mormor och mamma vidare in på A6 och shoppade loss. Köpte två par jackor, ett par leggings, en tröja och ett armband. Trevligt, trevligt!