EVSILFVER

Oj så mycket som har hänt sedan jag bloggade sist! Vi har haft premiär med Dra åt Skogen, samt varit på teaterfestival i Västervik (där vi också spelade upp den) och i denna helg var jag i Blekinge med mina fina flickor. Det var väldigt mysigt!

Teaterfestivalen i Västervik var väldigt trevlig och jag, Göran, Anna och Frida hade riktigt roligt - speciellt kvällen innan det var uppspel. Vi sprang runt på Västerviks små gator och skrattade åt våra egna skämt tills vi kiknade. Vi fick ett litet ryck och började prata om att köpa en cigarr som alla fyra kunde dela på. När jag gick fram till den lilla kiosken, som verkade vara det enda öppna i hela staden, kom en utländsk äldre man med tjockt, svart bakåtkammat hår och glasögon fram. Han såg fruktansvärt ynklig ut. Jag frågade vad cigarrena kostade och han klämde nervöst fram ett "leg... snälla!?" och tittade på mig med stora bruna hundögon. Det var svårt att hålla sig för skratt.
Jag drog klumpigt upp mitt leg ur plånboken och räckte stolt fram det. Han tog det varsamt i sina händer innan han gav tillbaka det och började peka på de olika tobaksbajskorvarna. "60 kr, 70 kr, 90 kr..". Njae, det var lite för dyrt för några tjejer som egentligen inte ens tycker om cigarr. Han nickade försiktigt när jag sa att jag inte ville ha något och såg väldigt ledsen ut, jag fick så dåligt samvete att jag för en sekund tänkte ropa att jag älskade honom. Lyckades dämpa min impuls och gick istället tillbaka till de tre tjejerna som stod och puffade på varsin cigarett.
Typ fyra gånger gick killar förbi oss och gjorde allt för att få synas lite. Skrek "balla balla" eller klämde fram ett dämpat hejhallåtjabrudar som knappt hördes då de fick så bråttom ifrån oss efter att de öppnat käften.

Uppspelet gick bra, men som vanligt med den här pjäsen (Dra åt skogen) så kände alla att det kunde gått så himla mycket bättre. Vi fick rätt mycket kritik, dock på väldigt mycket saker som vi inte kunde rå för. Typ som att pjäsen var för lång och att det var mycket vi kunde tagit bort. Eftersom det inte är vi skådespelare som bestämmer det så var det svårt att ta till sig. Vi fick mycket bra kritik också, men gruppen var ändå skapligt dämpade på hemvägen. Trots detta hade vi väldigt roligt, så det blev ett fint avslut!

Adam i vår grupp (som spelade bagarfrun, för er som sett pjäsen) är så jävla... konstig... på ett underbart roligt sätt! Han ploppar alltid ur sig väldigt random saker, eller så har han en väldigt rolig syn på saker och ting. Och så är han alltid så härligt förvirrad och borta och fattar inte när han är rolig!
Hela teatergruppen liggeri sovsalen, nedbäddade i sina sovsäckar, och pratar om allt och ingenting. Ordet "mutta" kommer upp och jag berättar om en kille på min skype som jämt brukar skriva till mig. Han har inte alla hästarna hemma om man säger så och ibland förstår jag inte ens vad han skriver, men det kan ändå vara kul att konversera lite med honom då och då.

Förklarade detta för min fina grupp och alla började skratta.

Jag: Åh, det var så äckligt! Jag menar, han är ju utvecklingsstörd och allt så det blir bara så jävla.. fel! Usch!

Då sätter sig en förtvivlad Adam upp från sin sovsäck och vrålar "MEN VARFÖR LÅG DU MED HONOM DÅ!?"

Alltså, det kanske inte låter så roligt men FAN vad jag skrattade. Höll på att kissa på mig faktiskt.

Andra fina citat från Adam är t ex: Jag tror faktiskt på att det finns en Gud. Jag menar, tänk på hur vackert allt är liksom! Liksom, asså, allt som har med vetenskap att göra är ju liksom fult. Typ som NK-lärare och..." (Längre kom han inte innan ett asgarv avbröt honom.)

Eller när han stod i matkön och får för sig att starta en liten konversation med tjejen framför och väljer repliken "har du hört den där låten "vill du ligga med mig då?". Det var väldigt, väldigt fint tycker jag!

 

 

Dålig bild. Det står i alla fall: UNG UTAN PUNG SÄTTER UPP "SLICKA RÖV". Jag dog.